A propósito del aoristo vasco

  • Gontzal Aldai Máster en Lingüística. University of Southern California. Los Ángeles [Espainia]

Laburpena

Artikulu honetan, ezagutzen ditugun lehendabiziko testuak baino zertxobait lehenagoko aldian, Erdi Aroko euskara dei genezakeen balizko aldi batean alegia, iragan burutua, hots, gaztelaniazko hice formaren parekoak adierazteko modurik ohikoenak (bakarrak ez badira) aoristo gisa ezagutzen ditugun adizkiak -hau da, iragan trinkoa (nentorren, nekarren) eta*edin / *ezdn-egin (zdhar nendin, lor nemn, jan negien), laguntzaileekin egindako iragana-. zirela defendatzen duen hipotesiaren aldeko frogak ematen dira. Aldiz, euskararen egungo iragan burutuak (etorri nintzen, ekarri nuen, zabartu nintzen, lortu nuen, jan nuen) pluskuanperfektu bailoa (gaztelaniazko había hecho) izango zuen Erdi Aroko euskaran, eta geroagoko bilakaeran burutu arkaiko edo aoristoaren lekua hartu zuen apurka-apurka, hura erabat ordezkatu zuen arte.

 

Estatistikak

26
##plugins.generic.usageStats.noStats##

Erreferentziak

BYBEE, J., PERKINS, R., & PAGLIUCA, W. 1994. The evolution of grammar. Tense, Aspect and Modality in the languages of the world. University of Chicago Press.

COMRIE, B. 1976. Aspect. Cambridge University Press.

COMRIE, B. 1985. Tense. Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9781139165815

EUSKALTZAINDIA. 1987. Euskal Gramatika: Lehen Urratsak II (EGLU-II). Real Academia de la Lengua Vasca, Bilbao.

IRIGOIEN, A. 1985. En torno a la evolución y desarrollo del sistema verbal vasco. Bilbao.

LAKARRA, J.A. 1986. "Bizkaiera Zaharra gainerako euskalkien artean", ASJU XX, 639-681.

MITXELENA, L. 1972. "Léxico vasco y etimología". Reimpreso en: Palabras y Textos, Universidad del País Vasco, 1987. 337-348.

NEDJALKOV, V. (ed.). 1988. Typology of resultative constructions. John Benjamins, Amsterdam. https://doi.org/10.1075/tsl.12

Argitaratuta
1998-12-31