Euskara y nobleza en la Llanada alavesa oriental [Euskara eta noblezia Arabako Lautadaren ekialdean]

  • Gervasio Di Cesare Licenciado en derecho e investigador [Espainia]
  • Kike Fernández de Pinedo Licenciado en filología vasca [Espainia]
Gako-hitzak: euskara, noblezia, Agurain, Argomaiz, Marieta

Laburpena

Artikulu honetan Arabako ekialdeko arabar Lautadako testigantza berriak azaltzen dira, bertako euskararen historia soziala hobeto ezagutzen laguntzen dizkigutenak. Mari Ochoa de Villanueva, Aguraingo familia noble baten alabaren kasuari erreparatzen diogu bereziki. Izan ere, neska honek bera aitak bidalitako ahalmen bat ulertu ahal izateko euskal itzultzaile baten beharra izan zuen, eta ondorioz, bere familiaren genealogia arakatu dugu inguruko eliteko partaideak zirela ziurtatzeko. Antzeko zerbait gertatu zitzaion hurrengo mendean Arriola herriko Elena Ruiz de Ibarreta emakume nobleari. Datu hauek osatze aldera, XVIII mendeko Argomaiz eta Marietako testigantza berriak ematen dira. Bi herri hauetan apaiz euskalduna eskatzen da bertako gehienek ez baitzuten gaztelaniaz ulertzen.

Estatistikak

110
##plugins.generic.usageStats.noStats##

Erreferentziak

DE BEGOÑA AZCÁRRAGA, A., 1986, Arquitectura doméstica en la llanada de Álava, siglos XVI, XVII y XVIII, Vitoria/Gasteiz, Diputación Foral de Álava-Arabako, Foru Aldundia.

DI CESARE, G., 2012, Historia y Genealogía de los Lazarraga, Lasarte-Oria, Antza S.A.L.

ERDOZIA MAULEÓN, J. L., 2005, «Zenbait euskal testu Nafarroan XVI. mendean», Fontes Linguae Vasconum, 99, 307-334.

FERNÁNDEZ DE PINEDO, K. Y OTSOA DE ALDA, X., 2008, «"Brujas" euskaldunes alavesas en el proceso inquisitorial de Logroño (1609-1614)», Fontes Linguae Vasconum, 109, 419-441. https://doi.org/10.35462/flv109.2

FLORISTÁN IMÍZCOZ, J. M., 1993, «Conflictos fronterizos, espionaje y vascuence a finales del siglo XVI: 20 documentos inéditos», Fontes Linguae Vasconum, 63, 177-219.

GARTZIA, P., 2005, Lazarraga Ernazimendua Euskaraz, Iruñea/Pamplona, Pamiela.

GOICOLEA, F. J., 2007, La oligarquía de Salvatierra en el tránsito de la Edad Media a la Edad Moderna: una contribución al estudio de las elites dirigentes del mundo urbano alavés, 1400-1550, Logroño, Universidad de La Rioja.

GOICOLEA, F. J., 2011, Archivo Municipal de Salvatierra-Agurain. Tomo III (1451-1500), Donostia/San Sebastian, Fuentes documentales medievales del País Vasco 115, Eusko Ikaskuntza.

GRANDES, F., 1939, Cosas de Salvatierra, Vitoria/Gasteiz, Imprenta del Asilo Provincial de Álava.

IDOATE IRAGUI, F., 1982, El señorío de Sarria, Annales del Reyno de Navarra, vol. X, La Gran Enciclopedia vasca, 219-220.

JAUREGUIZAR, MARQUÉS DE, 1978, Noviliario de Navarra. El Palacio de Cabo de Armería de Ripa: sus poseedores y Casas con ellos entroncados, Madrid.

JIMENO JURÍO, J. M.ª, 1997, Navarra. Historia del Euskera, Tafalla, Txalaparta.

KNÖRR, H. & MARTÍNEZ DE MADINA, E., 2009, Toponimia de Vitoria I-Gasteizko toponimia I, Onomasticon Vasconiae, Bilbo/Bilboa, Euskaltzaindia.

LACABE AMORENA, M.ª D., 2008, La casa de Necolalde en Zumarraga. Transformación de una casa solariega medieval y creación del mayorazgo de Necolalde, Ayuntamiento de Zumarraga.

OIHARTZABAL, B., 1992, Euskararen mugaz egin lehen mapak, Luis Villasanteri omenaldia, 349-366.

OTSOA DE ALDA, J. Y BREÑAS, E., 2002, Antecedentes del Euskara en Álava, Vitoria/Gasteiz, Geu Gasteiz.

PORTILLA, M., 1981, Anécdotas y curiosidades sobre el vascuence en Álava. Años 1622 y 1655, Fiestas de San Prudencio 1981, Vitoria/Gasteiz, Diputación Foral de Álava.

ROJO VEGA, A., http://anastasiorojovega.com/attachments/article/192/CANGAS.pdf.

RUIZ DE EGUINO, K., 2006, Toponimia histórica e Inventario Arquitectónico de Salvatierra-Agurain 1256-2006, Agurain/Salvatierra.

URRIZOLA HUALDE, R., 2004, Valdizarbe y el euskara en el siglo XVII, Fontes Linguae Vasconum, 96, 333-339.

Argitaratuta
2012-12-30