Irudikapenetik esperientziara: euskal literaturaren ikerketa feministaren hastapenak XX. mendearen bukaeran

Gako-hitzak: emakume idazleak, emakumeen idazkera, esperientzia, arketipoak

Laburpena

80ko hamarkadatik aurrera, euskal literatur kritikan eta ikerketan feminismotik egindako ekarpenak agertzen hasi ziren. Joera horren analisia hiru argitalpenen bitartez egin dugu: Itxaro Bordaren Hogoigarren mendeko emakumeak idazle: antologia eta ohar zenbait (1984), Jakin aldizkariko Emakumea eta literatura alea (1987) eta Linda Whiteren Emakumeen hitzak euskaraz: Basque Women Writers of the Twentieth Century tesia (1996). Gainera, hiru iturri horiek antropologian eta artean egondako joera parekoekin alderatu ditugu. Horrela, emakumeen arketipoetatik esperientzia errealerako bira proposatu zutela nabarmentzen dugu, emakumeen esperientzien aniztasunean oinarrituta.

Estatistikak

78
##plugins.generic.usageStats.noStats##

Erreferentziak

Álvarez, A. & Lasarte, G. (arg.). (2012). Gorputza eta generoa euskal kulturan eta literaturan. UPV/EHU.

Andrieu, R., Elorza, C. & Olaizola, A. (1996). El puñalito y un puñao [erakusketa]. Emakumeen Dokumentazio Zentroa.

Artetxe, M. & Labaka, A. (2019). Bertsolaritza feminismotik (bir)pentsatzen. Udako Euskal Unibertsitatea.

Berger, J. (2002). Modos de ver (7. arg.). Gustavo Gili.

Borda, I. (1982a). Emazte arruntaren koplak. Maiatz, 2, 25.

Borda, I. (1982b). Gaxuxa KAKOLI-ren obraz. Maiatz, 3, 30-33.

Borda, I. (1983). Historia eta betikotasuna… Maiatz, 4, 35-36.

Borda, I. (1984). Hogoigarren mendeko emakumeak idazle: antología eta ohar zenbait. Txertoa.

Castañer, X. (1984). Iconografía de la mujer en los pintores vascos (siglos XIX y XX). Kobie: Bellas artes, 2, 95-120.

Cixous, H. (2010/1975). Le rire de la Méduse. Editions Galilée.

Del Valle, T. (1982a). Investigación antropológica sobre la mujer vasca. Lurralde: Investigación y espacio, 5, 121-126.

Del Valle, T. (1982b). Los estudios sobre la mujer en la antropología vasca. Zainak. Cuadernos de Antropología-Enografia, 1, 123-134.

Del Valle, T. (1983). La mujer vasca a través del análisis del espacio: utilización y significado. Lurralde: Investigación y espacio, 6, 251-270.

Del Valle, T. (1985). Mujer vasca: imagen y realidad. Anthropos.

Del Valle, T. (2001). Emakumeak Euskal Herrian: (Erresistentziak eta hausturak). Gaiak Argitaldaria.

Egaña, I. (koord.). (2010). Desira desordenatuak: queer irakurketak (euskal) literaturaz. Utriusque Vasconiæ.

Elorza, C. (1996). Izenbururik gabe. In R. Andrieu, C. Elorza & A. Olaizola (arg.), El puñalito y un puñao [erakusketa]. Emakumeen Dokumentazio Zentroa.

Emakunde. (1995). Transformaciones en el papel social de las mujeres: análisis cualitativo en Euskadi (Informe 10).

Emakunde. (1997). Artistas vascas. Emakunde aldizkaria, 27.

Emakunde. (1998). Escritoras vascas. Emakunde aldizkaria, 31.

Epelde, E., Aranguren, M. & Retolaza, I. (2015). Gure genealogia femnistak – Euskal Herriko Mugimendu Feministaren kronika bat. Emagin Dokumentazio eta Ikerkuntza Zentro feminista.

Esteban, M. L. & Hernández García, M. J. (2016). Etnografia feministak Euskal Herrian. XXI. mendera begira dagoen antropologia. Udako Euskal Unibertsitatea.

Etxeberria, J. (2015). Literatur kritika feminista zertan den Euskal Herrian [Gradu amaierako lana, UPV/EHU]. ADDI. https://addi.ehu.es/handle/10810/21364

Eusko Jaurlaritza (1988). Otsailaren 5eko 2/1988 legea. Euskal Herriko Agintaritzaren Aldizkaria, 45, 1416-1419.

Güereca, R. (2019). Mujeres, conocimiento y poder. Genealogía vindicativa en los medios de comunicación y las academias. Universidad Autónoma Metropolitana.

Haraway, D. (1988). Situated knowledges: the science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist Studies, 14(3), 575-599. https://doi.org/10.2307/3178066

Irastortza, T. (1987). Emakumezkoa gizonezkoen literaturan: Euskal literaturari errepasoa. Jakin, 45, 37-58.

Lekuona, A. (2021). Euskal Herriko artearen historia feminista baten bila. Genealogia berriak josten. 1950-1972. UPV/EHU.

López Sáenz, M. C. (2014). Fenomenología y feminismo. Daimon. Revista Internacional de Filosofía, 63, 45-63. https://doi.org/10.6018/daimon/197001

Méndez, L. (2002). Cuerpo e identidad: modelos sexuales, modelos estéticos, modelos identitarios. In C. Blanco Mayor, A. Miñambres & T. Miranda Alonso (koord.), Pensando el cuerpo, pensando desde un cuerpo (123.-138. or.). Universidad de Castilla la Mancha.

Méndez, L. (2005). Una convivencia implícita; «perspectiva de género» «empoderamiento» y feminismo institucional. In R. Andrieu & C. Mozo (koord.), Antropología feminista y/oo del Género. Legitimidad, poder y usos políticos (203.-225. or.). Federación de Asociaciones de Antropología del Estado Español, Fundación El Monte & Asociación Andaluza de Antropología.

Méndez, L. (2006). La subversión en imágenes: cuerpos, feminismos y obras visuales occidentales en la década de los noventa del siglo XX. In B. Muñoz González & J. López García (koord.), Cuerpo y medicina: textos y contextos culturales (113.-137. or.). Cicon Ediciones.

Mintegi, L. (1987). Emakume-literatura: zer da eta zertan da. Jakin, 45, 7-24.

Olaziregi, M. J. (1999). Intimismoaz haraindi: emakumezkoek idatzitako euskal literatura. Oihenart, 17, 1-75.

Rodriguez, E. (2019). Idazleen gorputzak. Susa.

Torras, M. (2012). Gorputzaren (hitz) gakoa(n). Ekintza eta pentsamendurako paradigma bat. In A. Álvarez Uria & G. Lasarte Leonet (arg.), Gorputza eta generoa euskal kulturan eta literaturan (17.-26.or.). UPV/EHU.

Urkiza, A. (2004). Zortzi unibertso, zortzi idazle. Alberdania.

White, L. (1996). Emakumeen hitzak euskaraz: Basque Women Writers of the Twentieth Century [Doktore tesia, Nevadako Unibertsitatea, Reno]. ProQuest Dissertations and Theses.

Argitaratuta
2022-06-30