Ama idazleak Aitaren etxea (2019) eta Amek ez dute (2018) eleberrietan

Gako-hitzak: amatasuna, feminismoa, ama idazleak, Katixa Agirre, Karmele Jaio

Laburpena

Artikulu honek xede du ama idazleen irudikapenak aztertzea, Karmele Jaioren Aitaren etxea (2019) eta Katixa Agirreren Amek ez dute (2018) eleberrietako protagonisten bidez. Horretarako, oinarri teoriko gisa hartu dira amatasunaren eta literaturaren arteko loturari buruz feminismotik egindako ekarpenak, bai eta euskal literaturaren esparruan egin diren amen irudikapenak ere. Horrela, pertsonaien analisi literarioaren bitartez hauteman daiteke nola eraikitzen diren bai ama idazleen esperientzia, bai amatasunaren kontradiskurtsoa; izan ere, amatasunaren eta idazketaren errealitatearekin zuzenean lotuta daude.

Estatistikak

173
##plugins.generic.usageStats.noStats##

Erreferentziak

Agirre, K. (2020). Amek ez dute. Elkar.

Ayerbe, M. (2021). Editore tradittore: editorearen irudikapena euskal narratiban. In M. Ayerbe (arg.), Euskal ediziogintzaren hastapen ikerketak (8.-32. or.). UPV/EHU.

Azpeitia, L. (2022). Nire Aitaren etxea deseraikiko dut: generoak familiako harremanen eraikuntzan duen eragina Karmele Jaioren eleberrian. Revista de lenguas y literaturas catalana, gallega y vasca, 27, 115-140. https://doi.org/10.5944/rllcgv.vol.27.2022.36159

Badinter, E. (1991). ¿Existe el instinto maternal? Historia del amor maternal. XVII al XX. Paidós.

Colbert-Goicoa, D. & Martin-Etxebeste, J. (2021). Una nueva ventana para La casa del padre: análisis de la novela de Karmele Jaio. Rassegna Iberistica, 115, 217-228. https://doi.org/10.30687/Ri/2037-6588/2021/16/013

Del Valle, T. (zuz.) (1985). Mujer vasca: imagen y realidad. Anthropos.

Gabantxo-Uriagereka, M. (2022). Karmele Jaio (1970), una escritora vasca. Explorar la masculinidad feminista. Biblioteca di Rassegna Iberistica, 25, 111-120. https://doi.org/10.30687/978-88-6969-594-0/007

Griffin, S. (2020). Notas sobre la cuestión del feminismo y la maternidad. In M. Davey (arg.), Maternidad y creación: lecturas esenciales (51.-68. or.). Alba.

Houston, N. (1995). Novels and navels. Critical Inquiry, 21(4), 708-721. https://doi.org/10.1086/448771

Jaio, K. (2021). Aitaren etxea. Elkar.

Lasarte, G. (2012). Amatasunaren gaineko diskurtsoak euskal eleberrigintza garaikidean. In G. Lasarte (arg.), Feminist agenda: euskal narratiba garaikidean (107.-144. or.). UPV/EHU.

Lasarte, G. (2014). Ultrasounds: Basque women writers on motherhood. Center for Basque Studies.

Lasarte, G. & Perales-Fernández-De-Gamboa, A. (2021). Karmele Jaioren Aitaren etxearen kritika kolektiboa eta feminista: proposamen metodologiko berritzailea. FLV, 132, 497-514. https://doi.org/10.35462/flv132.8

Lazarre, J. (1994). El nudo materno. Las Afueras.

Llopis, M. (2015). Maternidades subversivas. Txalaparta.

Olaziregi, M. J. (2019a). La felicidad estaba en otra parte. Reflexiones sobre la ultimísima narrativa vasca. In R. Spiller, A. Calderón & K. Moszczyńska-Dürst (arg.), Extremas. Figuras de la furia y la felicidad en la producción cultural ibérica y latinoamericana del siglo XXI (11.-26. or.). Peter Lang.

Olaziregi, M. J. (2019b). Maternidades contestadas en la narrativa de Arantxa Urretabizkaia y Lourdes Oñederra. In I. Epelde & O. Jauregi (arg.), Bihotz ahots, Lourdes Oñederra irakaslearen omenez (415.-428. or.). UPV/EHU.

Olsen, T. (2003). Silences. Feminist Press.

Oñederra, L. (1999). Eta emakumeari sugeak esan zion. Erein.

Pérez S. & Sampedro A. (2021). Sobre la recepción de Las madres no de Katixa Agirre: maternidad y narración en los sistemas literarios vasco y castellano. Rassegna Iberistica, 115, 179-194. https://doi.org/10.30687/Ri/2037-6588/2021/16/011

Rich, A. (1995). Of woman born: Motherhood as experience and institution. Norton & Company.

Rich, A. (2019). Nacemos de mujer: la maternidad como experiencia e institución. Cátedra.

Rodríguez, E. (2019). Idazleen gorputzak: egiletasuna ezbaian literaturaren joko zelaian. Susa.

Ruddick, S. (1995). Talking about “Mothers”. In S. Ruddick, Maternal thinking: toward a politics of peace (28.-57. or.). Beacon Press.

Saletti, L. (2008). Propuestas teóricas feministas en relación al concepto de maternidad. Clepsydra, 7, 169-183. https://riull.ull.es/xmlui/handle/915/14275

Suleiman, S. R. (1986). Writing and motherhood. In S. N. Garner, C. Kahane & M. Sprengnether (arg.), The (m)other tongue: Essays in feminist psychoanalytic interpretation (352.-376. or.). Cornell University Press.

Torras, M. (2022). Eguneroko gorpuztasunaren generoak eta formak Karmele Jaioren Aitaren etxean. In M. J. Olaziregi & A. Elizalde (arg.), Karmele Jaioren literatura, emozio gorpuztua (33.-48. or.). UPV/EHU.

Trujillo, G. & Abril, E. (2020). Maternidades cuir. Editorial Egales.

Urretabizkaia, A. (1998). Koaderno gorria. Erein.

Villagran, A. (2021). La muerte de mi madre me hizo más libre: lectura de los discursos matrofóbicos en la poesía vasca contemporánea escrita por mujeres. In C. Duraccio (arg.), Escritoras y fronteras geosimbólicas (435.-455. or.). Dickinson.

Walker, A. (2020). Un hijo propio: una reflexión importante en el marco del (los) trabajo(s). In M. Davey (arg.), Maternidad y creación: lecturas esenciales (153.-174. or.). Alba.

Woolf, V. (1977). A room of one’s own. Grafton.

Yañez, S. (2017). Una genealogía feminista para abordar la maternidad como institución y como experiencia: El legado de Adrienne Rich. La Manzana de la Discordia, 12(1), 61-76. https://doi.org/10.25100/lamanzanadeladiscordia.v12i1.5477

Zamora, M. (2020ko abenduaren 12a). Embarazos literarios. La Vanguardia. https://www.lavanguardia.com/cultura/culturas/20201212/6112315/maternidad-literatura-feminista.html

Argitaratuta
2023-06-30