Concepto de día-y-noche en Europa: reconstrucciones tipológicas I

  • Alexey Zytsar Miembro de la cátedra de lenguas en la Universidad Técnica Estatal de S. Petesburgo [Errusiar Federakundea]

Laburpena

Euskarak eguna adierazteko erabili ohi duen gaur aditz ondokoaren arazo korapilatsua aztertzen du lan honen egileak. Gau-egunaren batasuna da bestelako bereizketa guztien gainetik zehaztasun gehieneko neurketa espezialdua. Gauerditik aurrera kontatzen dira, hain zuzen, ordutegiaren, sasoinen eta urtez aldatzeko mugak. Gau hiztaren lehentasuna gau-egunak aipatzeko, bestalde, ohitura oso hedatua da ez germaniar-keltarren artean bakarrik. Antzinako Eurasia zaharraren eta hebraieraren munduan bezalaxe, gaurregungo herri aurreratuenen artean ere erabili ohi da. Hainbateko zabaltasun eta maiztasuna ezin da hizkuntzen ahaidegora soil-soilik mugatu. Gau-egunen mugaren zehaztasunarekin loturik dago.

 

Estatistikak

36
##plugins.generic.usageStats.noStats##

Erreferentziak

A. TOVAR. «La etimología europea del vasco gaur "hoy"» -Via Domitia (Toulouse), I, 1954, pp. 106-108, reimpreso en el: A. TOVAR. El euskera y sus parientes. M. 1959, cap. 6, pp. 81-87 (edición que se alega en este artículo).

H. GAVEL. Gammaire basque. Dialecte navarro-labourdin litteraire. t. I (RIEV, XII), Bayonne, 1928, p. 216.

G. A. KLÍMOV. Diccionario etimológico de las lenguas kartvélicas. M., 1964, en ruso.

, R.M. de AZKUE. Diccionario vasco-español-francés, I-II, Bilbao, 1905.

W. VON WARTBURG. Französisches etymologisches Wörterbuch, B. VII.

KLUGE. Etymologisches Wörterbuch der deutschen Sprache.

L. MICHELENA. Textos arcaicos vascos, M., 1964.

A Dictionary of the English Languaje. New York-London-Toronto, 1898.

V.G. GAK, K.A. GÁNSHINA. Nuevo diccionario francés-ruso. M., 1994, en ruso.

M. GLONTI. «Para la tipología del calendario vasco». Tbilisi, 1988, en ruso.

S.I. OZHEGOV. Diccionario de la lengua rusa. 4 ed., M., 1961, en ruso.

C. GARCÍA TURZA. Sobre la esencia del lenguaje. Logroño, 1992.

L. ZAJDLER. Dzieje zegara. Warzsawa, 1956.

E. ZINNER. Die Geschichte der Sternkunde. 1931. https://doi.org/10.1007/978-3-642-50909-4

A. PICTET. Les origines indoeuropéennes. III, 1877, p. 333.

Yu. Vl. ZYTSAR. «Sobre los numerales 5, 10».-FLV (Fontes Linguae Vascomun), N 60, 1992, pp. 175-186.

J. GRIMM. Deutsche Mythologie. Wien-Leipzig, 1939, verl. K.H. Strohl.

Etymologisches Wörterbuch der Deutschen Sprache. Berlín, 1957.

Etymological Dictionary of the English Languaje. Oxford-London, 1985.

COL. «Christus und die Religionen der Erde. I» (hier D. Wölfel s. 228 f.).

MANA. Introduction à l'histoire des réligions. 2, III (ici J. Vendryes p. 312 s.).

J. HOOPS. Reallexikon der germanischen Altertumskunden. IV, Strassburg, 1918-1919, hier F. Ruhl. Wochentage, s. 557-558.

Etymologisches Wörterbuch des Deutschen. I-III, Berlín, 1989 (Leiung von W. Pfeifer).

Yu. Vl. ZYTSAR. «Reconstrucciones en el dominio del léxico vasco del calendario». Introducción y parte 1.-Macne. Izvestiya de la AC de Georgia, 1984, N 2, pp. 145-159 (en ruso).

Yu. Vl. ZYTSAR. Y Dz. M. DZINDZIJADZE. «Año y circunferencia. Sobre el origen de la división de la circunferencia en 360». Moambe. Soobsheniya de la AC de Georgia, 1987, N 3, p. 649-652, en ruso.

S.A. TÓKAREV. La religión en la historia de los pueblos del mundo. 2. ed. M., 1965, en ruso.

A.L. MONGAIT. Arqueología de la Europa Occidental. Edades de bronce y de hierro. M., 1974, en ruso.

J.M. DE BARANDIARAN. Mitología vasca. M., 1980.

Yu. V. ZYTSAR. Reconstrucciones en el dominio del culto a la luna y a las ánimas (para la etimología del vasco argizazi). Euskera (Bilbo), 29, 1984, f. 2, pp. 731-737.

M. GLONTI. «Sobre los nombres vascos del jueves». Euskera, 29, 1984, f. 2, pp. 743-747.

Argitaratuta
1997-12-31